1 När det gäller tider (den exakta kronologiska ordningen av händelser) och epoker (särskilda tidsintervall som börjar och slutar vid någon specifik händelse) behöver vi inte skriva till er, syskon (bröder och systrar i tron). [Apg 1:7] 2 Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer [lika plötsligt och oväntat] som en tjuv om natten.

[Herrens dag är ett välbekant uttryck i Bibeln. Profeterna kallar den en domens dag, se Amos 5:18-20; Joel 2:11-13. Det är också en dag av frälsning och återupprättelse, se Joel 2:32. Det är en dag då Gud griper in i historien och slutgiltigt dömer synden och upprättar tusenårsriket, se Upp 6-19. Det är en omvälvande händelse som påverkar jorden och hela universum, se 2 Pet 3:10-13.

Paulus hade undervisat om tidens slut och Herrens dag då han var i Tessalonike något år tidigare. Jesus undervisade också om detta ämne och använde liknande uttryck som ”en tjuv om natten” för att mana till vaksamhet, se Matt 24:8, 36-44; Jes 13:8.]

3 När de [folk som inte känner Gud] säger: ”Fred och trygghet”, då drabbar undergången (katastrofen) dem lika plötsligt som värkarna hos en kvinna som ska föda, och det finns inget, nej inget sätt att undkomma (fly) detta.

[Två bilder används här, en tjuv om natten och en kvinna som ska föda, se vers 2-3. Detta uttalande om fred och trygghet kan syfta på den falska fred som förutsägs i Daniel 9:27. För en troende kommer dock inte dagen som en överraskning, se vers 4.]

4 Men ni, syskon (bröder och systrar i tron), lever inte i mörker så att den dagen kan överraska er som en tjuv. 5 Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 6 Låt oss därför inte sova som de andra, utan hålla oss vakna och nyktra. 7 De som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. 8 Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda:

[Tron, kärleken och hoppet återfinns även i inledningen, se 1 Tess 1:3. I mitten av dessa tre ord, som det centrala, är kärleken.]

9 För Gud har inte bestämt oss till att drabbas av (utsättas för) vredesdomen [som kommer över jorden på Herrens dag, se vers 2-4], utan att vinna (få erfara) frälsning genom vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus). 10 Han dog för oss för att vi ska leva tillsammans med honom, vare sig vi nu är vakna (levande) eller insomnade (döda) [när Jesus kommer tillbaka]. 11 Därför ska ni uppmuntra (trösta, hjälpa, inbjuda) varandra och bygga upp (stärka) varandra, så som ni redan gör.

12  [Den första gruppen uppmaningar (vers 12-13), av totalt fyra samlade gruppvis i vers 12-22, handlar om församlingens förhållningssätt gentemot sina ledare.]

Vi uppmanar (ber) er, kära syskon (bröder och systrar i tron):

Att ni uppskattar (respekterar, ärar) dem som arbetar så hårt för er,

13 Att ni värdesätter dem högt i kärlek (som är osjälvisk och utgivande) på grund av deras arbete.

14  [Den andra gruppen (vers 14-15) gäller också alla i församlingen, som har ett ansvar att vägleda, ­uppmuntra och hjälpa varandra. Allt detta måste ske med tålamod.]

Vi uppmanar er, kära syskon (bröder och systrar i tron):

Vägled (förmedla förståelse, undervisa, förmana)

Uppmuntra

Hjälp (stötta)

Ha tålamod

15 Var noga med att ingen ger igen med samma mynt (ont mot ont),

16  [Här i den tredje gruppen av uppmaningar (vers 16-18) – liksom i den allra sista (vers 19-22), handlar det om det personliga inre livet. Det finns alltid orsak till optimism och tacksägelse.]

Var alltid (vid varje tidpunkt, för evigt) glada (luta er mot nåden) [Rom 12:12; Fil 4:4].

17 Be oavbrutet (regelbundet, utan att tröttna).

18 Tacka [hela tiden Gud] i allt [i varje sak och omständighet].

För detta är Guds vilja [det han mest av allt önskar] för er i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.

[Det vanligaste ordet för bön i NT, som Paulus också använder här i vers 17, beskriver ett samtal i tillbedjan, hängivenhet och förtrolighet med Gud.]

19  [Den sista gruppen har fem uppmaningar. Först två negativa som varnar för cynism, följt av tre positiva. Vers 21 är ordagrant ”men pröva allt”.]

Sluta att kväva (trycka ner) Anden.

20 Sluta att förakta (se ner på) profetior [profetiska uppenbarelser, uppmaningar och varningar].

21 Pröva (utvärdera) i stället allt.

Håll fast vid det som är gott (rätt, riktigt).

22 Håll er borta från varje form av ondska [oavsett hur fromt och fint det verkar vara på ytan].

[Samtidigt som man inte ska kväva och släcka ut anden genom att förakta profetior, ska man inte bara godta allt som säger sig vara andligt. Alla andliga manifestationer och profetiska tilltal ska prövas mot Guds ord, se Apg 17:11. Även gåvan att utskilja andar måste vara verksam, se 1 Joh 4:1; 1 Kor 12:10. I sammanhanget refererar ”allt” främst till profetiska tilltal, se vers 20, men inkluderar även annat som också sker i församlingen.]

23 Fridens Gud ska själv helga er (avskilja varje del av varenda en av er för helig tjänst), och [vi ber att] er

ska bevaras hela så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) ankomst. 24 Trofast är han som kallar er till detta. Han ska också göra det [helga och bevara er, se vers 23].

25 Syskon (bröder och systrar i tron),

26 Hälsa alla syskonen (bröderna och systrarna i tron)

[Ett uttryck för kärlek, förlåtelse och enhet, grekiska ”philema”. Kindkyssen var och är en vanlig hälsningsform i medelhavsområdet.]

27 Lova mig inför Herren att brevet blir uppläst,

28 Nåd (favör, kraft) från vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) till er.